maxosaga

Ja, upprättelse får vi på något sätt. Till att börja med iaf. Sen ska vi förmodligen in i hovrätten också. Att hon e skyldig e redan klart. Vad hon får för straff får vi veta på tisdag. Väntan är vi vana vid nu.

Fyskiskt mår jag ganska bra. jag e frukstansvärt trött, jag har lite svårt att äta ibland och sover oroligt vissa nätter. men det är saker jag kan leva med. Huvudet och handleden är läkta nu. Så det e bara örat kvar. Jag har en hörselnedsättning som är under utreddning nu.

Tack för att du frågar.

vad skönt att jag kunnde hjälpa dig med minnessidan. jag ska gå in o kika på din lille pojke sen. Hoppas du tycker det e lika skönt som jag att skriva av sig på minnessidan.

Ja, jag går ofta till graven, ibland flera ggr om dagen. Idag var jag där. Det var lite blött ute, men jag kännde att jag ville städa lite på platsen det står minst 100 saker där. Lyktor änglar leksaker mm. Det är så himmla fint o så tröstande att se allt. Så jag vill inte plocka borta någonting. Men jag tog bort nästan allt, ställde iordning alla fina blommor och sen ställde jag dit alla saker igen, så fint jag kunnde. Jag satt o pratade och fr¨gade hur de ville ha det. Det känndes som att jag fick svar. Jag satt på knä. Så sambon undrade vad jag gjort n'r jag kom hem. Jag var alldeles lerig.

Jag förstår din tanke med att gå dit varje dag. Vad skönt att det ger dig tröst. Där e vi lika.
------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Hejsan! Tack för att delar detta med mig. Svaret på din fråga är nej.
Jag känner inget hat. Jag känner en enorm tomhet. Hon är som luft för mig.
När hon sitter där i rättsalen är det som "nåt" som sitter där. Inte någon.
Jag har inte ork att hata. Jag vill ägna min tid åt att minnas Max o Saga som dom var.
Om jag började hata skulle jag iaf inte få tillbaka barnen.
-------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Hejsan! Tack för din fina fråga! :0) Jag e så glad för att ni ser barnen som de var.
Ja Max är född Maj 04 och Saga Maj 06.
Det började ju kämpigt för oss, med Sagas sjukdom och allt. Max insåg, trost sina blott 2 år att det var nåt som inte stod rätt till med lillasyster. Vi fixade så mycket vi kunde så han kunde vara med på sjukhus och så vidare. Vi gjorde vårat bästa så han skulle känna sig speciell och få uppmärksamheten han var van vid. Han fick även vara med i vården vad gällde Saga för att känna att han kunnde göra nåt för henne han med. Det där gjorde så att Max alltid höll ett vakande öga över Saga. Han tog hand om henne, lekte tillsammans med henne och ville alltid ha med henne på allt. Saga såg sin bror som en perfekt lekkamrat och sökte tröst hos honom och lekte helst av allt med honom. De kunnde varandra utan och innan. När vi åt mat och Saga fick sin välling så hällde vi upp lite välling i en skål. Sen satt Max och matade Saga med välling på sked. 
Men jag såg till att det inte blev för mycket, Max skulle få vara barn, inte någon som passade upp på lillasyster. Det tror jag att jag lyckades med, för Max blev arg när han inte fick hjälp mig med att ta hand om lillasyster. Han hadde sin fristad på dagis också. han och Saga gick inte på samma avdelning.
------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Tråden här på familjeliv stämmer... Men det var min sambo som skrev den. han gjorde allt kunnde för att få någon rätsida på det som han fått meddelat. Då tipsade jag om familjeliv. Så han skrev en träd här och fick några svar. Så det stämmer, du kan mycket väl ha sett början på historian innan den ens hände.

Tack för dina fina ord och för att du delar detta med mig.
---------------------------------------------------------------------------------------------------------
Vad Nicklas gjorde vill jag för hans skull inte gå ut med idag. Men det var efter att barnen kommit. Det har vi lagt bakom oss och det som känns bra idag är att jag vat att barnen inte såg el märkte något. Det låter som en klycha, men det hände tre ggr. Så jag kommer ihåg allt som det var igår. Skulle barnen ha vart med om det med så hadde jag inte förlåtit varken mig själv el Nicklas idag.

Max gick på dagis. Han hadde börjat på en storbarnsavdelning och var så stolt. Han gick 15 timmar/veckan. Jag var hemma o vårdade Saga pga hennas handikapp. Hon hadde också dagisplats med utnyttjade den inte mycket.

Dagen efter händelsen så tog rektorn tag i saken, tog hand om personalen och föräldrar som behövde prata. På Max dagis finns det idag ett album med bilder på honom. Barnen kan ta fram det och de brukar sitta och prata med honom när de känner att de behöver.

De har tänt ljus och berättat att Max och Saga är i himmlen nu. Ett barn ville sjunga blinka lilla stjärna för syskonen.

Vi åkte dit i sommras och tog farväl. Fick portfolion och hämtade saker. Det var jättejobbigt. men jag e glad att vi gjorde det. jag behövde det.
--------------------------------------------------------------------------------------------------------------
åååå, villken otroligt fin tanke. Tack syster för att du finns. Jag tror det var Max o Saga som pratade med dig på kyrkogården idag. Eftersom du hörde ordet docka så tror jag Saga lekte med sin docka som hon hadde med sig i kistan.
------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Jag har faktiskt inte sett bilderna själv. Bara hört andra berätta om det. De låg på en hemsida.... men e borttagna nu. Det stog om det i tidningen och sen försvann bilderna.
--------------------------------------------------------------------------------------------------------
Nu sitter jag o sambon och tittar på pretty woman. Det blir nog kvällens sissta nöje. sen går vi nog o lägger oss. Jag skriver imorgon igen. Har funderingar på om jag ska öppna en ny tråd, men jag säger till i förväg. Såg att denna börjar bli v'äldigt lång. Jag e sååå himmla tacksam. Det e så skönt med det enorma stödet!!! TACK! Jag håller också på att svara på mail som jag får hela tiden. Ska fortsätta imorgon. Så tro inte att jag skruntar i er. Jag svarar på det jag kan. Tack så mycket för i dag allihoppa.
-----------------------------------------------------------------------------------------

Idag har jag verkligen inte hunnit läsa något alls här. Jag ska sätta mig o läsa igen allt imorgon. Det e en stor dag imorgon. Dommen kommer. Läskigt, men ni ger mig styrka och jag känner stöttningen från er.... känns som jag har er alla bak i ryggen. Jag ska åka till v-ås imorgon och finnas där när domen kommer. Jag skriver när jag kommer hem. Tack för att ni finns, så jag orkar mer.
-----------------------------------------------------------------------------------------------
ååå, vad skönt att de kom till användning. Vad skönt det känns att andra barn kan uppskatta samma saker. Tack för att ni ville ha dom.
-------------------------------------------------------------------------------------------
Tack, tack för att du delar med dig av din historia. O jag beklagar allt jobbigt som hänt i ditt liv.
Se till att ta hand om dig själv i allt. För om du ska orka bära dina barn fram i livet måste du orka stå upprätt.

Tack för att du vill dela detta med mig.
---------------------------------------------------------------------------------
Det låter inte konstigt alls. Jag e glad att jag lyckats förmedla det. Att människor som du uppskattar dagen istället för att fundera på framtiden hel tiden. Jag har också uppskattat min familj mina vänner och alla andra som jag älskar mycket mer nu, och jag kommer fortsätta göra det så länge jag lever. För jag lever med rädslan att det kanske e sista gången jag säger "jag älskar dig" el "tack för att du finns.
--------------------------------------------------------------------------------------
Hejsan! tack för dina fina ord. De är också svaret på din fråga.
Alla, till om med ni som jag inte känner men ändå stöttar mig ger mig styrka. Jag sammlar o sammlar positiva sidor i livet. Det gör att jag orkar.
Jag pratar med min familj, de ventilerar jag massor med. Jag skriver i min ensamhet el här med er. jag gråter gärna ensam jag med. Så jag går till graven när jag behöver fälla tårar. På nåt sätt har jag hittat ett sätt som funkar för mig. Som jag mår bra av och somn för mig vidare i sorgen. Jag kan inte berätta för någon annan hur de ska sörja, bara råda dom att gå dit hjärtat följer dom.
------------------------------------------------------------------------------------
tack för att du tar dig tid att skriva när du sitter o pluggar. Jag är inte rädd för att minnas, jag minns ju delar av händelsen. Men visst finns det mer att ta fram. Jag har funderat på hypnos. Det är inget som är aktuellt nu. Men jag kanske kommer göra det i framtiden.